Fan

Vaknade medan det fortfarande var mörkt, gissningsvis 7-tiden.  Kunde inte ta mig ur soffan. Kissnödig som bara den. Försökte svänga benen för att komma upp. Resultat: jag somnar med benen utanför soffan. Vaknar, det är ljust. Kissnödig som bara den. Försöker lyfta mig med armen Går inte. Hör Joel på övervåningen. Ropar men han hör inte. Ger upp , ropar på Mattias. Han kommer och hjälper mig upp. Snabbt in på toan. Aaaaahhhh. Känner att ryggen är paj. Great! 

Och där är vi nu. Det blir fler nätter på soffan. 

Igår åkte Mattias till lägenheten för att försöka få bort stoppet. Han hade 8 meter rensband men stoppet är längre ner. Därför blir det fler nätter på soffan. Mattias ska ringa nordanstigsbostäder imorgon måndag. Och jag går omkring med en klump i magen. Ķänner mig ivägen. Är inte ensam men förtvivlat ensam. Förstår du? Längtar hem till mina katter.