Kaos

I måndags hände det. Jag åkte sjukresa till sjukhuset i Hudiksvall för att få ECT. Det gick bra men sedan dess har min ångest ökat drastiskt. Upp mot 6 panikångestattacker har jag haft varje dag sedan dess. Ett rent helvete mao. Så mycket Oxascand får jag inte äta. Ärligt talat så hjälper det inte så mycket ändå. Har bestämt mig för att avsluta ECTn. Kan inte ha det såhär. Nu är det sova utan pillerkväll, alltså ingen sömn. Smsade lite med Mattias. Vill inte bekymra Joel. 

Imorgon är det röjardag. Alla kartonger som samlats på hög ska ut i sophuset. Sedan är tanken att jag ska dammsuga och våttorka golven. Ber till Gud att ge mig styrka. Det behövs så väl.

I tisdags var en tjej från kommunen här, och jag fick larm. Så nu kan jag få hjälp om jag ramlar och inte kommer upp. Ska bara komma ihåg att ta på mig det. Idag hittade Joel larmarmbandet i sladdhärvan bredvid min säng. Katterna som varit framme och lekt. Borde ha det på nattetid men är rädd jag råkar larma. 

Nu är det snart 1 år sedan jag tuppade av i badrummet. Jäklar vad jag slog mig. Tur jag inte krossade armbågen eller slog huvudet. Det kunde gått riktigt illa. Har fortfarande problem med knät. 

Jaha nu är det lördag. Känner mig trött men ångesten maler konstant. Ska försöka sova. Go'natt ❤🙏🕯