Brutna löften

När vi i juni 2010 flyttade från Skåne till Hassela var det under löftet att huset i Hassela skulle säljas. Sedan skulle vi flytta tillbaka till Höör. Det var första löftet han bröt. En del av mig dog när jag insåg att han inte alls kontaktat mäklare. Så kom nästa löfte. Innan J skulle börja i förskoleklass så skulle vi flytta. Om 3 månader fyller J 12 år och ja, vi bor kvar. Jag hatar, verkligen H A T A R att bo här. Jag tyckte om huset men det har blivit en soptipp. Jag vill ha hjälp med att röja men M orkar inte säger han. Jag kan röja men grejerna kommer inte ur huset. Tröstlöst. Har funderat på att flytta till Skåne, men vill inte ta en förälder från J. Inte för att jag tror att M bryr sig om jag flyttar och tar J med. Så var det ett löfte till som han bröt. Vigsellöftet. Vi är ju bara gifta på papperet. En känslomässigt förstoppad man och en känslomässigt insupande kvinna. Som gjort för en krock.