Nollfyrafyrtiotvå

Jag skäms. Men skriver här i min dagbok. Jag vaknade och behövde gå på toa. Men trosorna var fulla med bajs. Framifrån och bak. Det fick bli dusch mitt i natten. Man bara måste älska mitt liv. Det är så charmigt och fridfullt. Nu går jag dubbelvikt för ryggen var redan paj. Och katterna vaknade såklart och ville vara med. Men dom höll sig på avstånd. Såg nog på mattemor att det inte var läge.

Och Lennart, när vi ändå pratar bajs. Inte ett ljud har jag hört sedan mitt meddelande. Och här snackar vi i snitt 20 meddelande i timmen. Till noll. Så han var troligen ute efter sex. Tur jäag skickade det där meddelandet. Fan vet vad som hade kunnat hända. Tyvärr har jag hunnit fatta tycke för honom, så det känns.