Alltid är det något

Känslan av att vara fri från den mörka depressionens klor går inte att beskriva. Det är såhär livet ska vara. Men jag har ju andra diagnoser. Som GAD. Ångest alltid. Den är ju kvar. Och nu har den ökat lite för jag är så jävla rädd att halka ner i mörkret igen. Jag kan hantera ångesten men den är där och flåsar mig i nacken. "Känn dig inte säker i den nya situationen ". Så, ödmjukhet och tacksamhet är på sin plats.